Idag kände jag mig som en riktigt dålig person, jag hade inte förmåga att bara känna glädje för en vän som berättade att hon väntade barn och det har jag varit ledsen för idag. Varför kan man inte tillfälligt stänga av känslorna kring barnlösheten när någon berättar att de väntar barn? Jag vill kunna vara helt och hållet glad men det går inte, det bara går inte och jag blir så arg på mig själv för det. Blä så trött man kan bli på sig själv ibland! I början var det lätt eftersom vi inte försökt så länge då men med tiden och allteftersom sorgen blivit större och de misslyckade försöken fler och fler så är det svårare, vet inte varför, det bara är så även om jag inte vill att det ska vara så.
Vissa dagar känns det som om livet står stilla, tiden går ju uppenbarligen, det är ju redan 16 mars, vi hittar på mycket roligt och är måna om varandra för att sorgen ska bli lättare att bära. Men ibland kommer känslorna ikapp en, idag var en sådan dag. Jag lyckades hålla tårarna borta tills jag kom hem, sen bara kom de och alla känslorna samtidigt. Det känns som om livet springer förbi en.... svårt att förklara men det var ju inte så här vi hade tänkt det. Vi skulle ju ha varit föräldrar nu. Glada föräldrar som skulle ha varit helt och hållet bara glada när vännen berättade att hon väntade barn. Antar att det blir så verkligt i såna situationer att vi inte kommit någonstans. Vi har längtat i mer än tre år och varit igenom 6 pergotimekurer, 2 puregonkurer, 3 IVF-försök, ett antal resor till Värnamo och Linköping men det har inte givit det resultat vi hoppats på. Det är klart att man funderar på om det någonsin kommer att gå? Det finns bara ett sätt som kan få sorgen att försvinna, bara en lösning och det är ju att få barn.
Ikväll har vi tagit det lugnt, Mattias har städat huset så fint, lika fint varje vecka brukar det bli, jag är så glad att vi delar på sysslorna här hemma. Dessutom städar jag tydligen för slarvigt för att få ha hand om den biten.... :) Imorgon är jag ledig, ska fika med en Tupperwarekompis i Gislaved på förmiddagen, vi brukar försöka ge varandra lite tips inför demonstrationer, inte fel!
På eftermiddagen blir det en långpromenad, det finns nog ingenting som rensar tankarna och gör en så pigg som en stund i skogen :)
Ovan bilder från en av rundorna innan i veckan, det har ju varit så härligt vårigt ute nu! Jaha, ni ser, nu kommer fröken positiv fram igen. De riktigt ledsna stunderna är som tur är inte långa....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar