Klimakteriefas och återfunnen äggstock!

Nu har jag tagit nässprayen nästan 3 veckor. Förra tisdagen var jag ju på ultraljud och slemhinnan var någon millimeter för tjock (8 mm) för att vi skulle få börja med sprutorna. Dessutom hittade de bara en äggstock, den andra gömde sig förmodligen bakom en bit av tarmen...

Idag var slemhinnan bara 2,5 mm och två äggstockar hittades. Förra veckan frågade de om äggstocken varit där innan? Jaa, svarade jag, senast i Oktober förra året för då plockade de ut ägg från den i alla fall :)

Man kan säga nu att jag är i klimakteriet, och på onsdag är det dags att börja med sprutorna som förhoppningsvis ska ge lagom många och finfina ägg. Lite högre dos än sist den här gången så förhoppningsvis tar det knappt två veckor tills vi åker till Linköping från det att vi börjar med sprutorna. Skönt att den näst segaste biten av behandlingen är över. Segast är såklart ruvningen, men det tar vi då...!

Kulinara

Jag tycker väldigt mycket om mönster från 50- och 60-talen och tycker att de passar väldigt bra i vårt hus eftersom det är byggt 1956 :)

Vi som är födda på 80-talet är ju dessutom inte uppvuxna med de här mönstrena så för oss är de ju "nya". Den här serien kommer från Rörstrand och heter Kulinara. De små skålarna tyckte jag passade perfekt för flingsalt o peppar. I den stora finns det mer flingsalt, locket (bild 2) är lufttätt och passar ju bra till det.

Jag ringde förresten RMC i torsdags morse och sa att blödningen kommit. Jag skulle ändå fortsätta med nässprayen till måndag, nytt ultraljud då på förmiddagen och sen nya ordinationer på eftermiddagen. Bara längtar tills jag får sluta med sprayen och vi får börja med nästa steg. Det blir om 2½ vecka som vi åker till Linköping om vi börjar med sprutorna på måndag.

Imorgon kommer Mamma, Pappa, Farmor o Farfar på middag, ska bli så mysigt! På kvällen har jag Tupperwareparty hos Tintin.

Nu är det dags för film i soffan med världens bästa lilla familj ♥

Kom alla mina kycklingar!

Eller småfåglar i alla fall! Var och hämtade min fina julklapp idag i Gislaved. Vi delar ju bara ett paket med min familj vid jul och i mitt paket som var från pappa var det ett presentkort från "Önska" i Gislaved. Har länge velat ha den här fågelmataren från Eva Solo, pappa kunde inte alls förstå varför jag inte kunde ha en vanlig men snäll som han är så köpte han ett presentkort :)
Nu hoppas vi bara att några fåglar vågar sig till oss och att inte alla blir bortjagade av tokstollarna här ovanför....!
Idag har det inte varit en jätterolig dag annars. Var ju på ultraljud igår för att kolla om jag var nedreglerad efter 2 veckor med nässprayen för att få börja med stimuleringen och allt såg okej ut förutom att jag inte fått min bortfallsblödning som man ska få efter ca 2 veckor med nässprayen. Blodprovet såg okej ut annars, dvs östrogenet är lågt. Sköterskan sa idag när hon ringde att eftersom jag inte fått min blödning så skulle jag fortsätta med nässprayen en vecka till och göra ett nytt ultraljud då, alltså inte börja med sprutorna ännu. En liten stund efter jag hade pratat med henne var jag på toa så var den där- blödningen! Så typiskt... hade den bara kommit några timmar tidigare hade jag ju varit igång med sprutorna nu. Ska ringa dem imorgon igen och kolla om jag inte kan få köra igång med dem nu ändå, är så vansinnigt trött av nässprayen och har svårt att sova. Håll tummarna :)
Ska åka till jobbet om ett par timmar, men först lite god mat, får se vad köket har att erbjuda idag...

Fågelmataren från köksfönstret tillsammans med årets första tulpanbukett

Spraydag 7- om att hinna före

I början när vi var barnlösa och vi hörde om kompisar som skulle ha barn så var såklart känslorna delade, man var både glad för deras skull och samtidigt önskade vi att det hade varit vi. I början hade vi hopp om att vår väntan inte skulle bli så lång, barnlösheten skulle nog kunna lösas med lite piller och/eller sprutor på hemmaplan trodde experterna så under tiden vi längtade kunde vi ju lika gärna vara glad för vännernas skull. Vi är fortfarande glada för våra vänners skull att de får uppleva det som vi tror är det finaste i livet men i takt med att månaderna och åren går med misslyckade behandlingar så blir längtan större och frustrationen (och kanske ibland också ångesten) bara växer när någon talar om att de väntar barn. Speciellt om man innan fått höra innan att de också försöker, att det nog kommer ta lång tid osv... sådana stunder är det ungefär en millimeter bort att jag börjar gråta.

Jag blir ibland arg på mig själv för att jag känner så för jag vill ha förmågan att bara vara glad, men det är omöjligt, jag är ledsen för det. Enda gången man kan känna riktig glädje för någon som väntar barn är om de genomgått IVF, vet inte varför det är så men kanske känns det bättre när någon annan också vet vilken mardröm det är.

Mattias sa häromdagen att man hör om andra som försöker få barn och som verkar ha det svårt, skillnaden är bara att de antingen har sina barn hos sig nu eller väntar dem. Och kvar står vi och stampar.... Eller stampar och stampar, vi är ju mitt inne i IVF nr 3 (eller den andra riktiga). Om några veckor är det dags för resan till Linköping och vi hoppas ju såklart på ett toppembryo den här gången också. Men tänk om det inte fäster den här gången heller? Jag vill inte ens tänka på hur vi kommer må i mars i så fall men jag är rädd för att det kommer bli jobbigare än sist.

Men samtidigt; vad har vi för val? Uppenbarligen kan vi inte få barn på något annat sätt så det är bara att kämpa på, hur jobbigt och frustrerande det än är ibland.

Usch, vad man kan bli arg på sina känslor men samtidigt är det skönt att bloggen finns, hit går jag och skriver av mig och sen känns allting lättare att bära. Som tur är så är inte de här stunderna alltid eller hela dagar utan som sagt var stunder. Resten av tiden njuter vi av varandra, planerar många roliga saker i vår och försöker må så bra som möjligt :)

Sen kanske det är så att känslorna blir värre om man är trött och jag är väldigt trött efter jobbarhelgens nätter som var tunga- både fysiskt och psykiskt.

Idag var jag på akupunktur och hon sa att det verkar som om jag bara svarar mer och mer positivt på behandlingen, känns toppen! Nu ska jag gå in och boka en stuga till oss i Vemdalen V15, det ska bli alldeles underbart!!

Spraydag 3 och jobbhelgen väntar

3 jobbnätter ligger framför mig, förhoppningsvis har det lugnat sig lite på avdelningen jämfört med innan i veckan, jösses så tungt...! Men men, det är bara att ta tag i det och göra det bästa av det hela. Man sover ju gott sen :)

Jag mår bra av nässprayen hittills, tredje dagen idag. Den 25/1 ska jag på ultraljud och ta blodprov, förhoppningsvis är jag nedreglerad då och kan sätta igång med sprutorna. Planerat äggplock blir v.6 så det är ju inte så länge kvar. Jag var på akupunktur igår och ska gå en gång/vecka nu fram till insättningen, hon som sätter nålarna på mig hade fått lite nya rön kring det här med akupunktur och IVF, vi får hoppas att det gör skillnad!

Hoppas ni får en finfin helg allihopa! Nu ska vi ha lite fredagsmys här hemma innan det är dags för mig att åka mot Värnamo :)

Innehåll: en bebis!?

Imorgon startar klimakterieresan och om ca 4 veckor är det dags att plocka ut nya ägg som tillsammans med Mattias småkillar förhoppningsvis ska bli finfina embryon och en liten bebis till hösten. Jag vill inte gå igenom det här igen men samtidigt vill jag verkligen. Helst av allt vill jag att min kropp ska fungera normalt så vi hade sluppit det här men det gör den inte. Vår syn på barnverkstad kommer för alltid att vara förändrad, det gulliga har liksom suddats ut och ibland får vi nästan stanna upp och tänka efter vad det är vi kämpar för i all förtvivlan. Ibland är det lätt att målet kommer i bakgrunden när ens tillvaro under 6-8 veckors tid upptas av att man ska ta olika hormonpreparat var 8:e timme och mellan behandlingarna besvikelse och sorg. Det är föräldraskapet vi kämpar för, att en gång få uppleva det där fantastiska att bli föräldrar tillsamans. Oj vad vi kan längta ibland, något alldeles otroligt. Vi kommer på oss själva med att stå o prata om hur det kommer vara om några år, ni vet då vi har 2 barn på övervåningen som leker rövare...

Imorgon startar resan igen och vi är mer laddade än någonsin samtidigt som det känns som om vi knappt vågar hoppas, ju mer vi hoppas desto mer besvikna blir vi om det inte funkar den här gången heller....Vi hoppas så att det är våran tur nu (samt alla andra IVF-kämpares!!).

Håll tummarna, uppdatering kommer :)

Funderingar en onsdag

Julen och Nyåret sprang förbi i en rasande fart med både firande och tuffa nätter på jobbet, nu börjar helgdagarna bli färre och färre och vardagen gör sig påmind, och med vardagen kommer snart starten för vårt sista gratisförsök i Linköping. Jag vet inte riktigt hur jag känner inför det här, det är lite dubbelt. Kämparglöden finns där mer än någonsin, vi är båda "revanschsugna" som bara den, det är verkligen vår tur nu! (Och alla andra som kämpar med IVF såklart...!) Men jag vet inte om jag vågar hoppas den här gången, jag hoppades lite nu vid senaste försöket eftersom det blev så fin befruktning men så kom mensen 10 dagar efter äggutplockningen... Om vi nu får fram ett fint embryo vid detta försöket också, vad är det då som säger att det stannar och utvecklas till ett barn? Det är ju bara turen som avgör egentligen, turen att vara de lyckliga 35 procenten, det är som jag skrvit innan; ett grymt lotteri.

Vi vet nu att om det inte går vägen den här gången kommer vi göra tre försök på någon annan klinik, vart är inte riktigt bestämt än men absolut någon som ger bedövning vid äggplock....

Vi vill så gärna att det ska gå vägen den här gången och slippa vänta längre, vår barnlöshet "firar" 3 år snart och 3 år är lång tid. De flesta runt omkring oss har barn och här hemma är allt förberett egentligen med ett extra sovrum, trädgård med plats för både gungor och sandlåda. Det är bara det lilla livet som fattas. Vad man kan längta ibland, något alldeles vansinnigt!

Tills det är vår tur får vi längta efter en del annat på vägen; många lugna stunder tillsammans, en vecka i fjällen i April, nya renoveringsprojekt i huset och sommarsemester så småningom :)

Nu är det redan 10 minuter längre ljusa eftermiddagar, snart luktar det vår ute och man kan gå i linne!